Isvett för skoterförare

Frusna sjöar och älvar är ofta den rakaste och snabbaste vägen mellan två punkter, och många skoterturer går till en fiskesjö. Men isen är också platsen där skoterförare drunknar. Enligt Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd var ungefär 13 % av dödsolyckorna med snöskoter under tio säsonger drunkningar.

Snöskotern gör isen extra förrädisk. Den har hög fart och stor bäryta, så den kan ta sig långt ut på svag is innan den brister. Motorljud och vibrationer gör att du inte hör när isen knakar. Det Issäkerhetsrådet kallar isens varningssignaler når alltså inte fram till dig.

Hur tjock måste isen vara?

Issäkerhetsrådet, som har sin adress hos Svenska Livräddningssällskapet, anger att kärnisen ska vara minst 10 cm tjock för att du ska gå på den. För snöskoter säger rådet att det krävs tjockare is än så, men anger inget exakt mått. Skoterklubbar använder ofta 15 cm kärnis som riktvärde för snöskoter.

Se siffrorna som ett golv, inte som en garanti. Isen är sällan lika tjock överallt, och tjockleken säger inte allt:

• Kärnis är den klara, hårda is som bildas först. Den är starkast, men ser ofta mörk ut och kan ha svaga partier som är svåra att se.
• Snöis är ljusare och grumlig. Den bär sämre än kärnis av samma tjocklek.
• Snötäckt is kan vara tunn. Snö isolerar och gör att isen växer långsammare, och under stora drivor kan den vara nästan bortsmält. Grå fläckar i snön kan betyda att vatten har trängt upp.
• Våris försvagas av sol och värme. Den kan kännas stark efter en kall natt och bli farlig på eftermiddagen, ibland på 15–20 minuter.
• Saltis i hav och skärgård är alltid svagare än insjöis och ger inte ifrån sig tydliga ljud.

Var isen är svagast

Issäkerhetsrådet har en minnesregel för platser där du ska vara extra uppmärksam: vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund och vindbrunn. Gemensamt är att vattnet under isen rör sig, att något leder värme eller att isen skyddats från kyla.

För skoterförare är det särskilt viktigt att tänka på:

• Strömmande och reglerade vatten. Älvar, sund och sjöar med kraftverksreglering kan få svag is en lång bit ut från inlopp och utlopp. En överfart som var säker förra veckan kan ha försämrats.
• Stränderna. Isen närmast land kan vara svag, särskilt på våren. Se till att det finns säker is hela vägen tillbaka.
• Okända vatten. Undvik dem. Fråga ortsbefolkningen, skoterklubben eller turistbyrån om du är osäker.

Så kör du på isen

• Planera färdvägen och välj ruskade isleder när det finns.
• Kör aldrig ensam, men håll långt avstånd mellan skotrarna. Stanna aldrig i klunga på isen. Läs mer i Köra i grupp.
• Undvik mörkerkörning på okända isar som inte är ruskade. Läs mer i Nattkörning.
• Håll pulkans kapell öppet och låt passagerare sitta så att de snabbt kan ta sig ut.
• Kör inte ut på is med stort vatten på ytan eller där du ser öppna råkar.
• Sänk farten. Issäkerhetsrådet påpekar att ju högre fart du har, desto längre ut kommer du på svag is innan den brister och desto svårare blir räddningen. Bromssträckan på blank is är också mycket lång.

Utrustning du ska bära

Issäkerhetsrådet sammanfattar isvett som kunskap, utrustning och sällskap. För skoterförare betyder utrustningen:

Mer om vad som ska med finns i Packlista för skoterturen.

Om du går igenom isen

Skotern sjunker ofta snabbt. Försök inte rädda den. Ta dig bort från skotern och pulkan och fokusera på dig själv. Råden nedan bygger på Issäkerhetsrådets instruktioner.

1. Håll dig lugn. Den första chocken av kallt vatten ger häftig andning. Du har flera minuter innan kylan gör dig svag.
2. Vänd dig mot hållet du kom från. Där höll isen.
3. Ta fram isdubbarna men behåll handskarna på.
4. Häv dig upp med armbågarna nära kroppen. Har du kommit långt ut kan du behöva bryta is en bit innan den bär.
5. Kryp eller åla långt upp på bärig is innan du reser dig.
6. Är hjälp på väg, ligg still för att spara kraft och värme.

Ska du rädda någon annan: närma dig från samma håll som hen kom, ha alltid något mellan er, till exempel en lina, och gå inte ut på svag is utan flythjälp och säkring bakåt. En räddare i ännu en vak gör mer skada än nytta.

Efter räddningen är nedkylning den stora faran. Larma 112, ta dig till värme och skydd och byt till torra kläder. Läs mer i Första hjälpen och larm på fjället.

Gå en isvettskurs

Att ta sig upp ur en vak är svårare än det låter. Svenska Livräddningssällskapets regionförbund och lokalföreningar ordnar isförevisningar och kurser där du får öva under kontrollerade former. Det är den bästa förberedelsen du kan göra om du ofta kör på is.