Renar, vilt och rennäringen

Kör du snöskoter i norra Sverige eller i fjällen kör du nästan alltid genom renbetesland. Renskötsel bedrivs på ungefär hälften av Sveriges yta, enligt Sametinget, och det gäller både statlig och privat mark. För den som kör skoter är renarna en del av landskapet. För renskötaren är de ett levebröd och ett arbete som pågår dygnet runt, särskilt på våren.

En skoter kan på några sekunder skingra en renhjord som det sedan tar dagar att samla igen. Det är därför hänsyn till renar är en av de viktigaste delarna av skotervettet.

Renskötselområdet och samebyarna

Renskötselrätten tillkommer det samiska folket och utövas av medlemmar i en sameby. En sameby är en ekonomisk sammanslutning som leder renskötseln inom ett visst område. Enligt Sametinget finns det 51 samebyar i Sverige: 33 fjällsamebyar, tio skogssamebyar och åtta koncessionssamebyar. Antalet renar i vinterhjorden varierar mellan ungefär 225 000 och 280 000.

Renarna vandrar mellan olika betesmarker under året. På vintern betar de i skogslandet, och på vårvintern flyttar de upp mot fjällen och kalvningslanden. Vissa marker får användas året runt, andra bara under vintern (1 oktober–30 april). Det betyder att du kan möta renar nästan var som helst i renskötselområdet, även i skogen långt från fjället. Kiruna kommun påpekar att det också finns renar som stannar i skogslandet året om.

Samebyarna och renskötarna har rätt att köra skoter i terrängen när de arbetar med renarna, även där det annars är förbjudet. Det är ett av undantagen i terrängkörningsförordningen.

Varför det finns tillfälliga skoterförbud

Sametinget och Nationella Snöskoterrådet anger flera skäl till att vissa områden stängs för skoter under en period:

• Vajorna (honrenarna) behöver betesro före och under kalvningen, som vanligen sker från slutet av april till slutet av maj.
• Renarna får inte skingras under vårflyttningen upp till fjället.
• Renarna kan vara i dålig kondition efter en svår vinter.
• Renarna behöver betesro på vinterbetet i skogen.

En stressad vaja kan kasta sin kalv, och en svag ren kan lägga sig ner och dö. Därför stänger länsstyrelser och kommuner leder och områden med kort varsel. Länsstyrelsen i Jämtlands län kungör sådana beslut på sin webbplats, och Kiruna kommun beslutar varje år om tillfälliga förbud i dialog med samebyarna. Förbudet gäller från beslutet, även om kartor och appar inte hunnit uppdateras. Kolla alltid läget innan du åker, särskilt runt påsk. Se också påsk i fjällen.

Så gör du när du möter renar

Råden här bygger på Sametingets och Nationella Snöskoterrådets information.

1. Sakta ner eller stanna. Ofta går renarna då av skoterspåret, särskilt om det finns rentramp vid sidan. Kör sedan lugnt förbi.
2. Stanna och stäng av motorn om de inte kliver av. De kan vara stressade eller inte hitta någonstans att gå. Vänta en stund.
3. Låt en skoter köra runt. Kan ni inte vända, vänta in en öppning i skogen eller en myr. Alla utom en stannar. Den ena kör lugnt en omväg runt renarna och ställer sig på spåret framför dem. Då brukar de gå åt sidan.
4. Gasa inte fler än en. Ju mer motorljud, desto mer känner renarna sig jagade och fortsätter springa.
5. Vänta tills alla har gått av. Renar följer varandra. Går en åt sidan följer de andra efter, men stressar du dem kan de hoppa tillbaka upp på det hårda spåret.

På kalfjället ser du renarna på längre håll. Planera mötet tidigt och kör förbi med god marginal. Undvik trånga fjälldalar och områden där renar betar.

I Jämtlands län får du köra upp till 50 meter åt sidan från ledstolparna om renar står på leden. På andra håll kan reglerna vara andra, och i regleringsområden får du inte lämna leden alls utan särskilt skäl. Läs mer om leder och regleringsområden i artikeln var får man köra snöskoter?.

Hundar och renar

Lösa hundar kan jaga renar och andra djur, och skällande hundar i skoterkälken kan skrämma renar upp mot fjällbranter och bort från betet. Har du med dig hunden, ha den kopplad eller väl förvarad i släden. Tänk på det också vid pauser.

Om du kör på en ren

En kollision med en ren är både en olycka och en skada på någon annans egendom. Så här gör du:

1. Stanna och ta hand om människor först. Är någon skadad, ring 112.
2. Underrätta polisen. Polisen skriver att du ska anmäla om du kört på en ren, även om renar inte räknas som vilt. Ring 112, märk ut platsen och lämna dina uppgifter och platsens position.
3. Lämna inte ett skadat djur. Renen tillhör någon. Berätta för polisen om den är skadad, så kan de kontakta renägaren eller samebyn.
4. Dokumentera. Ta bilder på platsen, skotern och eventuella skador, och notera tid och position.
5. Anmäl skadan till ditt försäkringsbolag.

Renägaren får ersättning via trafikförsäkringen. Sametinget beskriver ordningen så här: ersättning för renar som dödats i trafiken hanteras av Trafikförsäkringsföreningen enligt en överenskommelse med Svenska Samernas Riksförbund, men är det påkörande fordonet känt och trafikförsäkrat utreds ärendet först av fordonets försäkringsbolag. Flera bolag tar ingen trafiksjälvrisk när bara en ren eller hund har skadats, men villkoren skiljer sig. Mer om det i artikeln om renpåkörning och viltolyckor, och steg för steg efter en olycka i checklistan efter skoterolyckan.

Vilt

Samma lugna körsätt gäller för älg och annat vilt. Terrängkörningsförordningen ger jägare rätt att hämta fälld älg, björn, hjort eller vildsvin till närmaste lämpliga bilväg, men Länsstyrelsen i Norrbotten påpekar att du inte får jaga från motordrivna fordon. Kiruna och Vilhelmina kommun skriver att spårning av vilt med skoter är förbjuden. Kör du på björn, varg, järv, lodjur, älg, hjort, rådjur, vildsvin, mufflonfår, utter eller örn ska du enligt polisen ringa 112 och märka ut platsen.

Hänsyn ger fortsatt tillgång

Många skoterleder i renskötselområdet finns tack vare överenskommelser mellan samebyar, markägare, kommuner och skoterklubbar. Den som stör renarna riskerar mer än böter: fler konflikter leder till fler förbud. Kör lugnt, följ lederna och respektera förbuden, så finns lederna kvar även nästa vinter.